Svenska staten förlorar halva Lappland

Staten förlorar Girjasmålet Girjas sameby söder om Kiruna får upplåta småviltsjakt och fiske på sitt område utan markägaren statens samtycke. Samtidigt förlorar staten sina rättigheter.

Svenska staten har ingen jakträtt eller fiskerätt på sin mark ovanför odlingsgränsen. Denna rätt tillhör samebyarna, fastslår Högsta domstolen idag.

Staten har tappat kontrollen över samebyarna.

Domen i Högsta domstolen är slutstation för det tio år långa Girjasmålet. I praktiken har staten saboterat för sig själva genom splittrande och ogenomtänkt identitetspolitik, en politik som nu slagit tillbaka på staten själva och på dess försörjning.

På grund av Högsta domstolens dom stoppar nu länsstyrelsen i Norrbotten statens försäljning av jakt- och fiskekort inom Girjas sameby. Alla andra samebyar har nu öppet mål att kräva motsvarande rättigheter som Girjas fått erkända. Åtminstone ovanför odlingsgränsen där "en speciell situation" råder (inte så många S-väljare att tappa till SD).

- Domstolen har tagit hänsyn till betydelsen av urminneshävd. Rättigheter som uppkommit av urminnes hävd består fortfarande. Det handlar om ett glest befolkat område och vi har kommit fram till att det behövs en friare bedömning med tanke på den speciella situationen, säger Sten Andersson som är domare i Högsta domstolen (HD).

- Eftersom domen börjar gälla omedelbart har länsstyrelsen inte längre rätt att upplåta jakt och fiske ovan odlingsgränsen i Girjas sameby och därför har vi tagit bort den möjligheten, säger Fredrik Hedlund som är Länsstyrelsen Norrbottens kommunikationschef.

Enligt ordföranden i Girjas sameby Matti Blind-Berg kommer endast lokala jägare få köpa jakt- och fiskekort. Något sätt att göra detta på finns dock inte i nuläget.

- Det utrymme som finns för jakt och fiske ska tillägnas den lokala jägarkåren, säger Matti Berg-Blind.

Domen kommer att reta många Lapplänningar som inte är samer, eftersom ett visst godtycke i bedömningen kan uppstå när jakträtten och fiskerätten nu privatiseras i halva landskapet.

Beslutet i HD kommer också att väcka ont blod bland vänsterextrema samer, som oftast bor utanför renskötselområdet och inte tillhör någon sameby, men som ändå på någon sorts skruvad identitetspolitisk raslig grund kräver samma privilegier som renägare i Lappland. I verkligheten är motivet naturligtvis ekonomiskt.

Nu väntar nästa strid, den om de övriga naturtillgångarna i norra Sverige. Med en fungerande demokrati, som inte varit satt ur spel av statligt sponsrad media, hade denna politiska kamp drivits i högre grad av kommunerna än av samebyarna vilka representerar mindre än 5 procent av befolkningen i Lappland.